Ett attans segt löpbandspass idag. 65 minuter pannben. Gå 1min Springa 5. Långsamt. Och ändå var det otroligt jobbigt. Inte fysiskt, kroppen protesterade lite pga kvarvarande träningsvärk men annars var det inte särskilt ansträngade.
Men mentalt....hoppla! Hade en inre monolog hela passet. "En halvtimme får du iaf ge det. Så farligt är det inte. En femminutare till bara, så får du sluta sen om det känns omöjligt. Nu har du redan gjort 50 minuter, då är det lika bra att fortsätta tills det blir en timme jämnt"
Före passet; huvudvärk, misstänkt pga tandagnisslan. Dränerad på energi. Men jag bestämde mig för att självmedicinering med träning var bästa åtgärden. Det är jobbigt på jobbet nu. Funderade på att höra av mig till Magnus för att se om han kan klämma in ett extra pass under veckan som kommer. Terapi genom svett.
Efter passet; inget av det vanliga endorfinpåslaget. Men ändå nöjd med att ha tränat. Huvudvärken borta. Ny dag imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar