I morse blev jag stoppad av en kollega på jobbet "Jag vill bara tacka dig för att du gav mig årets bästa julklapp!" sa vederbörande.
För några veckor sedan möttes vi på väg in på jobbet, och skildes åt innanför dörren. Hon gick till hissen och jag till trapporna. På fjärde våningen möttes vi igen. "vad duktig du är som tar trapporna..." Så jag redogjorde för min nya angreppsvinkel på det där med vardagsmotionen. Jag har bestämt mig för att Jag är en sån som tar trapporna. Det betyder att jag aldrig behöver välja eller känna efter när jag står inför hiss/rulltrappa/trappa-valet. Jag bara går. Jag är en sån som tar trapporna. I början hände det att jag plötsligt märkte att jag ändå råkat styra stegen till rulltrappan, nu händer det aldrig
Så idag möttes vi som sagt igen och H hade också blivit en sån som tar trapporna :) Hon var supernöjd med detta och vi delade känslan av att ha erövrat en nyckel till ett enkelt sätt att få mer rörelsetid. Årets bästa julklapp!
Det kan vara så olika det där med inspiration, jag läser om och imponeras av massor med människor och deras fantastiska och ibland nästan omänskliga fysiska prestationer. Det inspirerar verkligen. Men vissa dagar kan det också vara lite nedslående. Jag är så långt ifrån. I ett annat universum!
Men jag är i alla fall en sån som tar trapporna. Och jag har inspirerat någon annan till att göra detsamma, det blev min bästa julklapp!
Mer hardcore-inspiration:
MarathonMia
Miranda
Jonas Colting
Magnus Hagström
Tack för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar